Looking back
Det här inlägget är nog mer till för att påminna oss om vår underbara tid där nere. Minnen som aldrig kommer suddas ut, minnen som man kanske vill glömma eller minnen som är totalt inristade i hjärtat. Det här blir ett långt inlägg ska jag tillägga, ni intresserade får helt enkelt läsa så långt ni orkar eller vill ;)
Rebecca på flygplatsen, tyvärr hittade vi inget internet..
För det första kommer jag aldrig glömma vår resa ner, när vi satt på flyget ner till Sabiha Gökcen nere i Istanbul, och inlandningen som var så vacker, att se staden ovanifrån. Också väntan i denna lilla flygplats som gick på 7 timmar, bestående av en personal och annat folk som inte kunde ett ord engelska. Vi var som djur på zoo! Och dom små barnen som sprang omkring och lekte, och när dom såg oss stannade dom och såg ut såhär :O och förstod nog inte hur i hela världen vi kunde vara så ljusa! Hahahaha.
Också när vi vaknade upp morgonen därpå i lägenheten och tittar ut i vår fina trädgård som såg ut som dendär ”indian kyrkogården” i Blair witch project. Hahahahaha! Samma dag var vår första handling på schemat också! När vi storhandlade på Migros och när vi kommer fram funkar det inte att låsa upp dörren. När vi antog att vi hade fått fel nycklar, och lyckades klättra upp på balkongen med en kratta för att få fram dom andra nycklarna genom gallret från vår halvöppna balkong. Vi fick fram alla nycklar, förrutom den som hindrade allt – den som satt fast på insidan. Så vi fick hjälp av grannarna och fick dit en låssmed som inte kunde ett ord engelska! Hallelujah ;)
Den underbara trädgården....
Sen att vi träffade så underbara människor som verkligen kunde hålla ens humör uppe. Båtturerna och när Sabina var tvungen att ta en liiten båt med nån turkgubbe till land för att hon blev sjösjuk, hahahaha. Vårt eviga letande på restaurang Mona Lisa, vi gick runt hela jävla stan för att hitta stället! Också alla som kom ihåg oss från förra året, alla som kallat oss ”Spice Girls”, Shakira, ”Charlies angels, jennifer lopez, sockertopp m.m. Alla sammanlagt 10 beachpartyn vi varit på, chillandes, ätit samma jävla mat varje måndag (som var god men jag lessnade på, MEN melonerna var m-m-m varenda gång!), träffat alla kunder, och beställt en vodka with fanta av Ümit, och drinkjävlarna av honom på trean!
På beachpartyt
Dom gångerna vi satt på Casablanca och delade på en fishbowl eller började kvällen med en efes. Också när vi fick et fetdiss av några i bordet bakom oss, vi satt ungefär 7 tjejer runt ett bord och vi fick dit små whiskeyglas med mjölk i! Endast mjölk! Då var det dom bakom oss som hade beställt varsitt glas mjölk åt oss? Jahapp? Tack!!! Hahaha, jaja, vill dom betala mjölkdissen åt oss så varsågod, no problems :D
Fishbowl med mjölkdiss!
Sen varje gång någon liten teddybear vid namn Alaaddin kom till oss och sa: ”psst, girls!! I’ve got some stupid rich boys here with a whole bottle of vodka, go sit with them!!” – Så blev en kväll gratis! Hahaha :D Också när han beställde en hel fishbowl åt sig själv. Hahaha allah allah!
Sen har vi ju Ellens födelsedag, som aldrig kommer glömmas! Hahahaha slutades på auditorium med diverse skrik och bråk och ja.. haha vad mer ska man säga? Brödet och tårtan som skulle innehålla hennes namn, men det resulterade en Ellen med flera namn. ”Elen” och ”Elena”. Men hon gjorde det lätt för turkarna och kallade sig ”Ella” istället. Som låten ”Ella, Ellaaa, du-du-duu”.
Ellen på Mona Lisa och den maastiga tårtan.
Också hade vi våra egna påhittade danser till ”Right now (nana)”, ”Sex on the beach”, ”I know you want me” och maaassa andra låtar. Underbara! :D
Hahaha jag får inte heller glömma våra sjukhusbesök på Baskent University Hospital. Vi blev nästan kända där. ”Noo, little angel is sick!”. Och i Turkiet så sover man på sjukhuset om man älskar sina anhöriga, och gissa vilka blickar jag fick när sköterskorna och städarna kom in och såg att jag ska sova själv! Hahahaha, ingen älskar mig. Också blommorna jag fick av Ibbe (Ibrahim) som jobbar på Baronessa, som skjutsade oss till sjukhuset när jag var som sjukast! Plutten.
Också har vi ju såklart Queens Garden. Undrar hur många timmar vi har spenderat av våra liv där? Haha fyfan vad underbart! Också Mustafas min när vi lotsade in där vår andra kväll, han såg ut som ett litet barn som fått godis när han äntligen fick träffa oss (främst Mama, haha!)
På Queens Garden
Vi hade en mycket annorlunda vän också. AC:n på latino i vänstra hörnet vid Annas bar, mycket omtyckt! Den fanns alltid där för en när man behövde den, när inte nån full svettlöksturk stod och dansade framför den?
Sen alla konstiga turister. HAHA, när nån tysk vägrade sluta prata med oss trots att han visste att vi inte fattade vad han pratade om, när han inte kunde engelska. Tydligen ville han dansa, då sa jag högt med många gester ”NICHT TANZEN!! NO NO, NICHT TANZEN!!!!” (efterbilven tysk)
Rebeccas födelsedag på Zapfhahn, och Ellen och Signe en tidig morgon på Auditorium! (Dom frös.. :o)
På tal om språk, så är ju turkarna inte dom som ligger på MVG-nivån om man säger så. Som när Ömer skulle förklara att han inte sover på balkongen för att det är några slags insekter som biter honom, så sa han: -”I dont sleep on the balcony, because turtles bites me”. Då trodde jag att jag skulle ramla av pinn! Flygande sköldpaddor? Sure! Också när Murat skulle förklara till Rebecca att hans telefon var trasig, så fick hon en förklaring –”I was talking to family….” och en gest som visade att han tappade telefonen, sen sa han: -”And then water and cat”. Hahahaha. Vadå, det är underhållning och det är fan hilarious.
Murat, Rebecca och gull-Levent!
Sen har vi en av dom sista dagarna, när vi skulle shoppa och Rebecca blev så luddig av tröjan hon provade, så fick hon en liten dusch av en turkgubbe i kallt flaskvatten!
Nu ska jag inte skriva mer, för det här blev fruktansvärt och jobbigt långt, men det skulle kunna vara så jävla mycket längre! Det här var bara nån liten bråkdel av allt. Hur som helst så saknar jag alla människor, toasten på Efes Büfe, ayran, kinderchokladen i storpack, 2,5 liters cola, kvällarna man kom hem för att sova tidigt på morgonen när solen redan hade gått upp, solen, ja, ALLT i underbara Alanya<3.
Det var iallafall GREAT! /Camilla